onsdag 29 maj 2013
Muller och ekobrottsmyndigheten
Att Victor Muller och tidigare styrelseledamöter anklagas av ekobrottsmyndigheten är inte förvånande. Ekobrottsmyndigheten tycks ha tagit som sin uppgift att sila mygg och svälja kameler. Att Myller fakturerat sitt arvode från utländskt bolag kan inte förvåna någon. Han är inte Svensk han bor inte i Sverige och han är en internationellt verksam person. Skattemyndigheterna driver ingen process mot honom varför man får anta att de inte har några invändningar. SAAB har också granskats av konkursförvaltate till en kostnad av 110 Mkr inte heller dessa har påtalat några oegentligheter. Att Ekobrottsmyndigheten då slår till med anhållanden av personer som eventuellt har några kunskaper om denna "brottslighet" är obegriplig. Att man gör tillslag på Spyker i Holland och beslagtar material därifrån är också mycket tveksamt. Det hela rör sig tydligen om fakturerat konsultarvode på cirka 5 Mkr som Ekobrottsmyndigheten anser vara ett ekobrott. Helt bisarrt.
Jag undrar hur många konsultarvoden från utländska företag man skulle hitta om man granskade de största svenska företagen? Men det är klart att man inte gör det för då skulle det bli uppenbart att ekobrottsmyndigheten som vanligt är ute och cyklar.
När andra statliga myndigheter begår uppenbara ekonomiska brottsliga handlingar som vi kunnat ta del av i tidningarna, t.ex tillväxtverket som förskingrar skattemedel på felaktigt bokförd representation så händer ingenting. Här lyfter åklagarna inte ett finger, men mot Muller kan man mullra.
Jag tycker att det är hög tid att man tillsätter en utredning som går igenom ekobrottsmyndighetens verksamhet och granskar dessa
måndag 8 april 2013
Avskaffa näringspolitiken
Sverige behöver en ny näringspolitik!
Den näringspolitik vi har idag är uråldrig och omodern. Den är uppbyggd kring att ett antal myndigheter skall arbeta med att stödja och utveckla företag. Sålunda har vi ett tillväxtverk som spenderar åtskilliga miljarder varje år, dels medel som kommer via statsbudgeten och dessutom har man hand om EUs strukturfonder som är till för bl.a näringslivsutveckling. Medlerna fördelas efter ansökningar från kommuner, regioner, företag och olika typer av organisationer som alla skall arbeta med näringslivsutveckling i enlighet med tillväxtverkets uppsatta mål och regler. För att ge exempel på hur idiotiskt det hela är så har man ett regelsystem som jag inte tror det finns någon företagare som kan hantera. Dessutom har man programmål som i mångt och mycket är obegripliga för företag och även för alla andra som inte råkar tillhöra den lilla grupp av handläggare på olika offentliga organisationer som lägger beslag på merparten av pengarna avsedda för företagsutveckling.
Dessutom finns Vinnova som skall stödja utveckling av företag, detta sker genom en rad olika program som man hittar på och som sedan företag får söka pengar inom. I huvudsak bortkastade pengar som dessutom genererar en massa arbete hos företag med att söka pengar, den kostnaden är mångdubbelt högre än vad Vinnova sedan delar ut i olika bidrag.
Till detta kommer medel som finns må länsstyrelser, där man också har en rad handläggare som på olika grunder delar ut pengar till företag. Huvuddelen av pengarna hamnar på så sätt hos kompisar till handläggarna
Vi har också regioner som byggt upp stora avdelningar för näringslivsutveckling där "näringslivsutvecklare" som aldrig arbetat i näringslivet skall utveckla företag. Man startar också upp olika typer av projekt där man försöker bjuda med företag. I huvudsak är det då "roliga" projekt. Dvs studieresor utomlands, konferenser på fina hotell, middagar på lyxrestauranger, underhållning av olika slag. Ja allt som handläggarna tycker är roligt att göra.
Det spenderas även resurser på kommunal nivå. Det finns få kommuner som inte har "näringslivschef" och en avdelning för näringslivsutveckling. Att dessa avdelningar på något sätt skulle ha bidragit till att företagen i kommunerna utvecklas tror jag inte.
Jag har varit på många tillställningar ordnade av ovanstående offentliga organisationer och jag har hört så mycket dumt och sett så många idiotiska utlysningar av program och hört så många beskrivningar av projekt man finansierat att jag anser mig vare expert på svensk näringspolitik som den ser ut idag och min slutsats är solklar.
Detta är en fullständigt obehövlig verksamhet som kostar oss skattebetalare mycket stora pengar, jag har försökt räkna ut vilka nivåer det handlar om och kan konstatera att det uppenbart är mer än svenskt försvar och på en nivå som om dessa medel istället användes till sjukvård, skola, kommunikationer (järnväg och vägar) skulle lyfta dessa områden till något vi idag inte kan drömma om.
Så mitt förslag är:
Lägg ner Tillväxtverket och överför hanteringen av strukturfondsmedlen till någon näringslivsorganisation som delar ut medlen till företag värda att satsa på
Lägg ner vinnova och skicka dessa pengar till sjukvården
Lägg ner länsstyrelsernas näringslivsaktiviteter och sänk skatten för alla med det belopp man sparar
Lägg ner alla regioners näringslivskontor och näringslivsprojekt och använd dessa pengar till att bygga ut och underhålla infrastrukturen för transporter.
Lägg ner alla kommuners näringslivsverksamhet och sänk kommunalskatten med motsvarande summa.
Allt detta kan göras utan att något företag skulle protestera. De ända som inte skulle bli glada, på kort sikt, är alla handläggare och offentligt anställda företagsutvecklare som blir arbetslösa. Men jag tror att även dessa så småningom när man hittat ett mer meningsfullt arbete kommer att tycka att detta är mycket bra.
Så ni som läst så här långt, det är ni som nu har bollen. Hjälp till att åstadkomma detta. Det görs inte över en natt men det går och det krävs bara att ni mina läsare sprider detta och själva, om ni är i beslutsläge, driver detta.
måndag 11 februari 2013
Varför lägger man inte ner tillväxtverket?
Att en myndighet som tillväxtverket får fortsätta år efter år utan att våra politiker tar tag i detta är svårt att acceptera. Att man bryter mot regeringens regler tycks inte spela någon roll. Slöserier av skattemedel på såväl meningslösa program och projekt och ett eget slöseri med krogbesök Hotellkostnader och oändliga seminarier och möten som endast gynnar konferensarrangörer spelar ingen roll.
Att man ger bidrag till företag som av en tillfällighet eller oftare via gamla kontakter med handläggare på tillväxtverket leder endast till illojal konkurrens. Det finns nog inte en ide eller ett företag som lyckats tack vare tillväxtverket.
Regering efter regering fortsätter med att skicka skattepengar in i detta svarta hål.
Det tycks inte finnas en näringsminister som vågar ta tag i det hela. Antagligen beroende på att myndigheten har förskansat sig starkt med mycket maktmedel att försvara sig. Det handlar som så ofta om pengar. Personer som får bidrag av tillväxtverket ställer upp och försvarar verksamheten. Dvs man försvarar att man själv skall få bibehålla sina konsultuppdrag och förmåner.
Man har också skaffat sig andra mer sofistikerade sätt att försvara sig som handlar om lobbyverksamhet, vänskapskorruption, mm.
Mitt förslag till regeringen är att göra en avvecklingsplan. Den skulle kunna se ut så här:
1) Ge inte tillväxtverket nya uppgifter och program.
Börja med att ta bort deras hantering av strukturfonderna- det är dags för det nu
2) Lägg inte nya uppgifter på tillväxtverket utan använd andra myndigheter istället
3) Minska deras basanslag med 15 % om året i 5 år.
4) Lägg därefter ner resterande verksamhet.
När det gäller de skattepengar man spar in på detta sätt så kan de lämpligtvis användas till att minska skatten för småföretagare eller användas till att stödja nyföretagarcentrum och liknande företagsnära organisationer som gör en verklig insats för att hjälpa personer som vill starta företag.
fredag 1 februari 2013
1 miljard bortkastad på matprojekt
Så händer det igen.
Politiker har fått för sig att man kan stödja mat och restaurangnäringen genom att pytsa ut bidrag till höger och vänster till projekt.
Detta är grundläggande feltänkt som tillämpats ett otalt gånger.
Grundfelet är inte att man satsar på utveckling utan själva upplägget.
Man avsätter stora summor under någon rubrik, mat industri, upplevelse industri, kvinnliga företag, baltiskt sammarbete, miljö utveckling, mm, mm. Antalet påhitt tycks aldrig ta slut.
Klon är att detta kan låta bra men bli helt fel i genomförandet.
Staten skickar pengarna till Tillväxtvewrket, Vinnova eller liknande och sedan låter man ett antal tjänstemän anställa ännu fler handläggare och så småningom utlyser man en tävlan där man får söka pengar och de snyggaste ansökningarna får pengar. Det innebär att de som söker är sådana som kan detta dvs andra handläggare, på kommuner, regioner eller annan offentlig verksamhet.
Att pengarna är tänkta att bidra till affärsutveckling och företagstillväxt är här bara vackra ord. Företag vill man inte ge pengar till och heller inte ha något att göra med.
Pengarna slukas på det sättet upp i möten, middagar, seminarier, studiebesök, lite utrustning till kontoret, kontorskostnader och resor fram och tillbaka till i första hand Stockholm. Förvisso ger det lite driv till Hotell och restauranger men det var inte det som var meningen.
När det hela sedan skall utvärderas anlitar man någon av "utvärderingskonsulterna" som lever på detta. Självklart levererar de i allmänhet positiva rapporter. Jo "pengarna ha använt mycket effektivt" och det har skapat massor med nya jobb- Hallelulja vad vi är bra!!
Verkligheten är dock en helt annan. Om några pengar sipprat ner till verksamheter, ofta då nystartade sådana , som startats för att man kommit över lite bidrag, så är dessa verksamheter konkurrenter till redan befintliga företag och oftast innebär det problem för alla inblandade. Man konkurrerar med hjälp av subventioner och man är inte professionella. Det hela slutar med att minst en verksamhet får avvecklas.
Så vad skall man göra.
Steg 1 ge aldrig sådana "uppdrag" till Tillväxtverket eller Vinnova. Låt pengarna slussas genom företag eller organisationer som kan respektive bransch och som inte lever på skattepengar.
Steg 2 Gör alla satsningar så att medlen är lån till projekten, går allt bra skall pengarna betalas tillbaka. En sådan regel gör att projektens fokus blir att de skall vara lönsamma satsningar. Det som inte går avskrivs, men det är givetvis ett misslyckande och kan inte utvärderas som "mycket framgångsrikt"
Steg 3 Avväpna motståndarna till detta upplägg, dvs Tillväxtverket och Vinnova
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)