Jantelagen drabbar Ingvar Kamprad

Uppdrag granskning har nu gett sig på Ingvar Kamprad med hissad Janteflagga.
Man jagar honom med frågor om vad han gör av IKEAS vinster. Hamnar de i Luxemburg, Holland eller Schweiz och varför hamnar de inte hos skattmasen i Sverige. Man pekar ut Sveriges kanske mest framgångsrika egna företagare som en skurk och lögnare. Alla i Jantelandet skall förfasa sig över att han som ju ändå talar svenska och är född i Sverige har skaffat sig miljarder på banken. Det är inte rättvist tycks budskapet säga. Att han sedan lång tid inte bor i Sverige och att det bolag han skapat och äger agerar som alla internationella företag, dvs att inte i onödan betala skatt i ett högskatteland, det finns inte på agendan. Nej man visar film på när någon reporter lyckats fånga in Kamprad i kvällsmörkret och genast anklagar honom för att vara omoralisk skattesmitare. Fy vad hemskt.
För de allra flesta svenskar är Ingvar Kamprad en hjälte som inte bara skapat ett mycket framgångsrikt företag utan som också betytt väldigt mycket för marknadsföringen av Sverige utomlands. De flesta svenskar är stolta över IKEA och dess grundare.
Uppdrag granskning i SVT drar sig inte för att smutskasta och framställa Ingvar som en skurk. Att man gör detta är helt en funktion av Jantelagen.
"Han skall väl inte tro att han är något" strålar ut ur reportrarnas munnar maskerat med frågor om stiftelser och bolagsbildningar samt royaltyersättningar. Fy vad jag blir beklämd och tycker synd om vår gamle hjälte.
Att det hela är helt lagligt och följer internationella spelregler för företagande det bekymrar inte uppdrag gransknings reportrar, nu handlar det om moral eller rättare sagt Jantemoral och där biter inga fakta.
Uppdrag granskning skjuter sig allvarligt i foten med att hoppa på Ingvar Kamprad. Han är och förblir en hjälte och att smutskasta en hjälte spiller mer skit på de som kastar än den man siktar på.
Så låt oss förenas i ett upprört och indignerat BUUUU för uppdrag granskning. Något annat går inte att göra självklart kan man inte stämma journalisterna för förtal de har ju yttrandefriheten på sin sida.
Avslutningsvis vill jag säga att det finns antagligen ingen annan nu levande svensk som gjort så mycket gott för Sverige och svenskarna som Ingvar Kamprad. Han är och förblir en hjälte, en förebild och han personifierar det hopp om en bättre framtid som många bär på. Så Ingvar låt dig inte störas av dessa påhopp. Du har oss Svenskar med dig och speciellt vi som själva är företagare gillar dig ser allt gott du gjort och hoppas du inte tar för illa vid dig.

Rättsosäkerheten i Sverige på agendan

Efter en dom i högsta domstolen har rättsosäkerheten när det gäller sexualbrott uppmärksammats. Det är tydligen så att män döms till långa fängelsestraff utan att det finns några bevis på begånget brott. Det räcker med att kvinnan som anmält mannen ger sin version av händelsen och om mannens är avvikande så går domstolarna på kvinnans berättelse. Det krävs inga objektiva bevis för att fälla mannen i sexualbrott. Det har även internationellt uppmärksammats att man i Sverige har en rättsapparat som alltid litar på ena partens påstående. Enligt grundbultarna i lagstiftningen skall ingen dömas om det föreligger minsta tvivel om att personen är skyldig. Dvs hellre fria än fälla är grundtanken i lagen. Verkligheten är dock inte sådan och det gäller inte bara i sexualbrotts fall utan betydligt bredare än så.
Rättsosäkerheten är antagligen ännu större när det gäller myndigheter kontra medborgare. Om en svensk myndighet påstår att en individ gjort något brottsligt. Dvs något som avviker från aktuell myndighets regelverk är individen så gott som alltid chanslös. Domstolarna tror på myndigheternas tolkningar och påståenden i en helt ofantlig omfattning. Sålunda har polisen alltid rätt och en polismans vittnesmål slår alltid en enskild människas. Skattemyndigheternas påståenden om brott leder till fällande domar, även om individen hävdar att det är slarv eller glömska som är orsaken till uppdagat fel. Domstolarna fastslår att det är ett brott, om nu inte den åtalade råkar ha mycket gott om pengar och kan anlita skickliga advokater.
Så vi har i Sverige i huvudsak ett rättsväsende som tillvaratar myndigheternas intressen och inte individens. Det är en form av förtryck som är ganska svårfångat och som sker i det fördolda. De som drabbas vill helst inte ta en strid och definitivt inte föra ut det i media.
Media granskar sällan tvister mellan medborgare och myndigheter på ett obundet och professionellt sätt utan även media gillar att hänga ut skyldiga medborgare före att angripa rättsväsendet eller enskilda myndigheter.
Så akta er för tvist med myndigheter och hoppa inte i säng med fel kvinna det kan ge fängelse

Regelförenkling för företagen

Det nya året innehåller fagra löften till oss företagare- igen. Det skall bli mindre regler och vi företagare skall få det bättre. Ja alla politiska partier vill värna om oss. Tyvärr är detta inte en nyhet utan det är löften som kommer ofta och från ibland oväntat håll. Problemet är att det inte finns någon koppling mellan ord och verklighet. Jag tror att de flesta politiker som tar det positiva greppet och ordflödet när man talar om företag så gott som alltid inte har något inflytande över det man talar om. det är med andra ord fagra ord. Man kunde lika gärna säga att man vill se ett bättre väder med mer sol och mindre regn. Dvs uttalanden som många ställer sig bakom men där möjligheten att göra något är ingen.
Tillbaka till löftena inför 2011. Maud Olofsson talar om regelförändringar och att krånglet skall minska. Det låter ju bra, men vad är det hon menar med krångel? Är det att myndigheterna gärna jagar småföretag eller vad är det? Eftersom det är ett politiskt löfte så har man också satt en myndighet nämligen tillväxtverket att följa upp det hela. Tillväxtverket är i sig själv en av de krångligaste myndigheter man kan ha att göra med som företagare så det finns låg förståelse för målet på tillväxtverket. Men man rapporterar likväl de minskningar som hittills uppnås. Givetvis vill man inte att förenklingarna skall "drabba" det egna området. Det kan ju leda till massarbetslöshet bland anställda på tillväxtverket så det gäller ju att definiera mål, medel och resultat så att man klarar sig undan det hela. Sålunda blir det regler och krångel som finns i andra delar av byråkratin man koncentrerar sig på.
Lite konstigt kan man ju tycka att det är att tillväxtverket både skall definiera, identifiera, föreslå åtgärder och utvärdera insatserna för regelkrångel.
Min förhoppning är att det dock är en dörr som öppnats lite lite grand och att det så småningom leder till att någon med muskler och insikt verkligen tar tag i det hela och får till stånd en förändring. Hoppet att detta skulle ske under 2011 är dock litet. Stora och nödvändiga förändringar sker nästan endast vid eller efter en kris och det är ingen kris i sikte för tillfället och det bådar snarare om nya regler, skatter och fler byråkrater som jagar oss företagare, så ha inga förhoppningar om regelförändringar och under tiden ger jag er ett gott råd. Akta er för myndigheterna, fall inte i fällan, gå inte med i EU projekt, ESF projekt, strukturfondsprojekt eller andra insatser som staten vill att nui skall vara med på. Det är fällor och inget som kommer att vara bra för företaget.