Satsa på företag istället för myndigheter

I Sverige har vi av någon anledning fått för oss att man kan utveckla näringslivet och företag genom att satsa miljarder varje år på myndigheter som har till uppgift att utveckla näringslivet. mottagarna av alla dessa utvecklingspengar är myndigheter som Tillväxtverket, Vinnova, ALMI, länsstyrelser, regioner, m.fl. När dessa myndigheter sedan skall verkställa uppdraget att utveckla näringslivet, dvs företag, så anlitar man i sin tur kommuner och varandra i olika konstellationer för att uppfylla de formella krav som ofta finns med pengarna.
Man gör utlysningar av olika projektområden där man kan söka pengar. Ofta är texten som beskriver vad som skall göras obegriplig för andra än de tänkta mottagarna av pengar, dvs andra myndigheter och kommuner. Dessa utlysningar innehåller regelsystem som direkt gör att företag inte skall tro att de kan få del av pengarna.
En vanlig regel är att finansiären endast betalar 50 % av kostnaderna.
När det gäller strukturfonderna som är en mycket stor finansiär så kräver man dessutom att de övriga 50 % skall komma från offentliga medel. Det innebär att om ett företag har ett bra projektförslag måste man först övertyga någon annan myndighet om att satsa 50 % sedan kan man söka pengarna från strukturfonderna. Dock finns här ett moment 22. Andra offentliga medel kräver också att man skall ha 50 % från någon annan och då får det INTE vara offentliga medel.
Så resultatet av upplägget blir att strukturfondernas pengar endast kan gå till andra myndigheter.
För att klara kravet på 50 % medfinansiering har man byggt upp ett bytessystem som gör att man inte behöver satsa några egna pengar alls.
En region kan t.ex få medel från strukturfonderna, man medfinansierar 50 % genom att använda de pengar man redan fått av staten för att bedriva verksamheten som projektet faller inom. Så några "nya" pengar behöver kommuner eller regioner inte hosta upp för att "medfinansiera" utan man räknar helt enkelt de skattemedel man redan fått som medfinansiering i projekten.
För att göra det ännu mer komplicerat så kan man dessutom byta tjänster mellan kommuner och regioner och länsstyrelser så att pengarna snurrar runt mellan myndigheterna i en accelererande takt och på så sätt ökar man snabbt sina tillgängliga medel.
Någon utveckling av företag blir det inte, men det blir massor av byråkrati, goda middagar, möten, seminarier, möten, studieresor, hotellboende, anlitande av konsulter (oftast tidigare anställda på myndigheten) och kliandet på varandras ryggar fortsätter.
Företagen är endast ett ord som finns med i alla ansökningar. Att engagera och göra något för företagen är för besvärligt så det blir mer hypotetiska engagemang.
Om man nu verkligen vill utveckla företagen måste man inse att det endast är företagen själva som har den förmågan. Så om man skulle skicka alla dessa miljarder direkt ner till utvecklingsbara och intresserade företag skulle man få tillbaka pengarna raskt i form av ökande skatteintäkter. Dvs det skulle bli en synergi och utveckling som kanske på nytt skulle placera Sverige i toppskiktet vad gäller levnadsstandard och utveckling.