Svaret är nej.
Om det var så skulle vi ha världens bästa sjukvård. Inga vårdköer. Hög tillgänglighet och världens nöjdaste invånare vad gäller sjukvården. Har vi världens bästa åldringsvård? De som svarar ja på den frågan har kommit i kontakt med åldrings och sjukvården i de flesta andra europeiska länder.
Dessutom är det ju så att skatter inte bara går till sjukvård. Nej det finns många möjliga användningsområden som staten kan stoppa skattepengarna i och det är vad man gör. Prioriteringen av statens pengar görs i en kamp mellan alla som vill ha mer pengar inom myndigheter och andra skattefinansierade verksamheter. Alla vill ha mer!
Så de försåtliga argument som används i olika debatter där man anklagar de som inte tycker att man skall höja skatten för att vilja dra ner på sjukvård och åldringsvård borde bemötas med fakta.
Jämför sambandet mellan höga skatter och bra sjukvård i de länder som har bäst sjukvård.
Senast man gjorde en rangordning av tillgängligheten till sjukvård i olika europeiska länder hamnade Sverige näst sist.
Någon kanske inte tycker att det är viktigt med tillgänglighet till sjukvård men det är personer som inte drabbats av livshotande sjukdom och som suttit i vårdkö tills det är för sent. Ja jag tror att de flesta som läser detta inser att tillgängligheten är prio ett.
Vad är slutsatsen. Jo sjukvården måste utvecklas och förbättras inte främst med mer pengar utan med kunskap om hur man bygger upp välfungerande sjukvård. Åk runt i Europa och plagiera det som är bäst. Inte ständigt omorganisera och hitta på system som slukar pengar utan att leverera resultat.
måndag 18 februari 2019
Kommer flyttskatten att avskaffas nu?
Enligt januariöverenskommelsen skall man "avskaffa flyttskatten" men kommer det att ske?
Det kan vi verkligen hoppas på men, först skall det till utredningar. Det brukar ta lång tid innan dessa är färdiga och en grundfråga är vem skall göra utredningen? Antagligen blir det några som står socialdemokraterna nära och de kommer att få ett direktiv från regeringen samt muntliga kompletteringar som kan vara klart styrande.
Flyttskatten uppfattas bland många politiker att det är ett bra sätt att få skatteintäkter, svårt att smita från och drabbar bara de som just blivit likvida genom försäljning av bostad.
Att de som säljer ofta inte gjort någon reavinst, som är det antagande som ligger i flyttskatten, det struntar man i. Att de som haft bostaden länge har en prisökning när man säljer som i huvudsak är inflationens påverkan på priset, det vill man inte kännas vid. Nej man räknar ut skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris sedan skall man betala 22 % på mellanskillnaden.
Om man nu råka ha ägt bostaden i 40 år har penningvärdet försämrats ordentligt. Under 70- och 80 talet hade vi en stor inflation och penningvärdet sjönk radikalt. Det tar man ingen hänsyn till när man beskattar flytten. 1 miljon kronor 1975 motsvarar 6-7 miljoner idag. Dessutom har prisökningen på bostäder ökat mer än inflationen så om man måste flytta så är det omöjligt att flytta till samma standard som man säljer. Dessutom finns idag regler för lån, amorteringskrav och maximal storlek på lånen som är kopplad till inkomst. Detta gör att en som gått i pension kan inte räkna med att få låna speciellt mycket.
Låt mig ta ett exempel:
Ett pensionärspar som säljer sin 8 miljonersvilla som de haft sedan 70-talet för att flytta närmare barnen eller minska bostadsytan kan göra följande kalkyl.
Försäljningsintäkt 7 Miljoner
Återbetalning av lån på fastigheten 3 Mkr ( pengar som används till löpande underhåll)
Betalning av flyttskatt :1,45 Mkr
Återstår 2,5 Mkr att köpa en ny bostad för.
Bankerna beviljar kanske ett lån på 0,5 Mkr till ny bostad
Sålunda kan flyttarna köpa en bostad för 3 Mkr. För det får man inte en bostad som är acceptabel vad gäller läge och standard för personer som bor i storstadsområden. Det är att byta ner sig ordentligt och resultatet blir att man inte flyttar och pensionärerna lever vidare i alldeles för stort hus. För långt från sina barnbarn för att kunna hjälpa till med passning. Drabbade av denna effekt är barnfamiljer som skulle vilja flytta in i huset. Barnen som inte har backupp till barnpassning, arbetsgivare som inte kan rekrytera på grund av bostadsbrist och självklart de som tänkte sälja för att få det bättre.
Det kan vi verkligen hoppas på men, först skall det till utredningar. Det brukar ta lång tid innan dessa är färdiga och en grundfråga är vem skall göra utredningen? Antagligen blir det några som står socialdemokraterna nära och de kommer att få ett direktiv från regeringen samt muntliga kompletteringar som kan vara klart styrande.
Flyttskatten uppfattas bland många politiker att det är ett bra sätt att få skatteintäkter, svårt att smita från och drabbar bara de som just blivit likvida genom försäljning av bostad.
Att de som säljer ofta inte gjort någon reavinst, som är det antagande som ligger i flyttskatten, det struntar man i. Att de som haft bostaden länge har en prisökning när man säljer som i huvudsak är inflationens påverkan på priset, det vill man inte kännas vid. Nej man räknar ut skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris sedan skall man betala 22 % på mellanskillnaden.
Om man nu råka ha ägt bostaden i 40 år har penningvärdet försämrats ordentligt. Under 70- och 80 talet hade vi en stor inflation och penningvärdet sjönk radikalt. Det tar man ingen hänsyn till när man beskattar flytten. 1 miljon kronor 1975 motsvarar 6-7 miljoner idag. Dessutom har prisökningen på bostäder ökat mer än inflationen så om man måste flytta så är det omöjligt att flytta till samma standard som man säljer. Dessutom finns idag regler för lån, amorteringskrav och maximal storlek på lånen som är kopplad till inkomst. Detta gör att en som gått i pension kan inte räkna med att få låna speciellt mycket.
Låt mig ta ett exempel:
Ett pensionärspar som säljer sin 8 miljonersvilla som de haft sedan 70-talet för att flytta närmare barnen eller minska bostadsytan kan göra följande kalkyl.
Försäljningsintäkt 7 Miljoner
Återbetalning av lån på fastigheten 3 Mkr ( pengar som används till löpande underhåll)
Betalning av flyttskatt :1,45 Mkr
Återstår 2,5 Mkr att köpa en ny bostad för.
Bankerna beviljar kanske ett lån på 0,5 Mkr till ny bostad
Sålunda kan flyttarna köpa en bostad för 3 Mkr. För det får man inte en bostad som är acceptabel vad gäller läge och standard för personer som bor i storstadsområden. Det är att byta ner sig ordentligt och resultatet blir att man inte flyttar och pensionärerna lever vidare i alldeles för stort hus. För långt från sina barnbarn för att kunna hjälpa till med passning. Drabbade av denna effekt är barnfamiljer som skulle vilja flytta in i huset. Barnen som inte har backupp till barnpassning, arbetsgivare som inte kan rekrytera på grund av bostadsbrist och självklart de som tänkte sälja för att få det bättre.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)