Nya jobb genom nya produkter

När nu arbetslösheten ökar och företagen skakar i sina grundvalar är det dags att satsa på framtiden. För företagen innebär det att utveckla nya produkter. Vi måste nu se vad som kan säljas i framtiden och se till att vi i Sverige utvecklar och tillverkar det som kommer att efterfrågas. För att detta skall vara möjligt måste vi nu satsa på utveckling. Nya produkter kostar pengar och risktagandet som det är att utveckla bör stödjas av staten. Det är inte rimligt att vi företagare skall ta all risk när utfallet kan bli nya jobb och ökad export. Det är ju staten och kommunerna som vinner mest om vi lyckas få fram en ny eftertraktad produkt och då tycker jag att staten skall vara med och betala utvecklingen av de framtida produkterna. Starta en "produktutvecklingsfond" som kan låna ut risk pengar till oss mot en skälig ränta eller varför inte mot royalty. Låt några entreprenörer vara med och fatta beslut om vilka projekt man skall satsa på och gör detta över hela landet så att inte alla risk pengar hamnar i Stockholm

Makten och skatten

Skattemyndigheterna har ett beslutssystem som är företagsfientligt. Uppläget är att handläggare söker hitta företag som smiter från skatt. När man tror sig hitta någon samlar man snabbt in information som man anser tyder på fusk. Beslutar om extra skatter och avgifter. Ett överklagande hamnar på en nämnd där det sitter representanter från politiska partier, dvs intresserade personer, men inte experter. Dessa är i händerna på handläggarna på myndigheten som driver processen och föredrar ärendet. Deras beslut är nästan alltid att bekräfta att handläggarna har rätt och företaget fel. Nästa instans är att samma nämnd skall ompröva beslutet, vilket så gott som aldrig leder till något annat beslut. Den tredje instansen innebär att man flyttar ut ärendet från skattemyndighetens lokaler men fortfarande är det förtroendevalda som skall avgöra vad som är rätt och fel. Ofta är det svårt för dessa personer att sätta sig in i företagandets förutsättningar, villkor och regler. Deras bedömningar utgår från de egna erfarenheterna och dessa är med ytterst få undantag som offentligt anställda. Perspektivet tycks vara att det gäller att driva in skatter snarare än att se till att regelverk följs. Med tanke på att skatteregler ofta är oerhört komplicerade och att vad som är rätt och fel ofta endast kan avgöras genom att studera olika domar i skatterätten så kan handläggarna och föredragande personer alltid hitta något fall som har likheter med det aktuella och som talar mot företagarens åsikter och agerande. Att en utrikesresa kan vara en förmån och rekreationsresa råder det inget tvivel om. Om företagaren dessutom åkt till en plats som också är en turistplats gör att företagaren har mycket svårt att hävda att det var en resa i tjänsten. Kundbesök, marknadsundersökning och liknande diffusa orsaker accepterar inte skattemyndigheten om det är en företagare som gjort resan. Om samma resa görs av anställd i större företag är risken liten att skattemyndigheten slår ner på den. Men företagare har inte en chans. Det blir förmånsskatt och skattetillägg. Mitt förslag är att man redan i första överklagande instans har en extern granskning av skattemyndigheternas beslut. T.ex av tre skattexperter som är oberoende av skattemyndigheterna. Detta skulle förbättra företagsklimatet och stoppa alla fullständigt absurda skatteprocesser där småföretagare kläs av och hängs ut helt på subjektiva handläggaråsikter.

Fuskande företagare

Skattemyndigheten har gjort en studie som visar att egna företagare fuskar mycket. Man nämner bluffakturor, att man tar privata kostnader på företaget och lyfter fram en negativ bild av företagaren. När jag bett kollegor om synpunkter på detta har jag fått många bra exempel på skattemyndigheternas sätt att se på företagare. Några exempel på "bluffakturor" enligt skattemyndigheten. En företagare hade dragit av kostnader för att marknadsföra sin produkt i Tyskland. Vid fem tillfällen hade han besökt olika kunder. Bluff sa skattemyndigheten. Detta är privata utgifter, resorna har ju gjorts på sommarlov och höstlov! Så det var privata nöjesresor och företagaren fick straffskatt och betala det hela ur egen plånbok. En annan hade köpt kakel till att bygga om duschrummet på företaget. Bluff sa skattemyndigheten, kaklet har säkert använts till privata duschar. Skattetillägg och underkänt av skattemyndigheten. En annan betalade resorna till styrelsemöterna för ett barn som bodde på annan ort. Bluff sa skattdemyndigheterna det var för man ville träffa sitt barn som resan finansierades, styrelsemötet var ett svepskäl- skattetillägg. En åkte på en konferans i Frankrike som behandlade företagets nyutvecklade produkt tillsammans med flera från stora företag. Bluff sa skattemyndigheten till den lilla företagaren och undekände avdraget plus skattetillägg, för de från storföretag var det inte tal om bluff. En annan hyrde tält till en mässa och ställde ut sina produkter. Bluff sa skattemyndigheten, det var ju studenttider så tältet var säkert till studentfirande- betala själv och skattetillägg. En annan företagare hade fått för sig att man kunde dra av kostnaderna för en kurs i engelska när företaget nu hade fått kunder där. Bluff sa skattemyndigheten och underkände avdraget. Ja det är uppenbart att småföretagare bluffar mycket. Det är ju skattemyndigheten som bestämmer vad som är bluff och förvånandsvärt ofta är det är självklara företagskostnader om det görs av stora företag men bluff om det görs av småföretagare. Så visst är vi bluffare i vart fall sett med skattemyndighetens ögon. Man kanske också skall fundera på om det kan vara så att skattegranskarna måste hitta massa fel och bluffande företag- annars behövs ju inga skattepoliser.

Avskaffa strejkrätten för offentligt anställda

Att sjuksköterskor och andra offentligt anställda har rätt att strejka är enligt min mening fel. Strejkvapnet kom en gång till för att anställda skulle kunna se till att arbetsgivarna betalade de löner som var rimliga och möjliga. Strejken är då ett vapen mot arbetsgivaren. Arbetsgivaren förlorar pengar under en strejk vilket gör att denne kan pressas att gå med på de anställdas krav. Så är inte fallet när det gäller offentligt anställda. Här är det aldrig arbetsgivaren som förlorar pengar utan tvärt om. De offentliga arbetsgivarna tjänar pengar på strejker, man behöver inte betala löner och inkomsterna (skatt) minskar inte. Den offentliga organinsationens ekonomi förbättras tack vare strejker. De som drabbas av strejken, sjuka, barn, åldringar, företag har inget inflytande över situationen.
Om vi har en fungerande arbetsmarknad kan man förvänta sig att lönerna för offentligt anställda utvecklas i takt med andra löner för att man som offentlig arbetsgivare skall kunna rekrytera arbetskraft. En minimilönenivå kan fastställas, som i många länder, via lagar.
Med en sån förändring skulle vi få betydligt bättre förhållanden och inte riskera att sjukhuset är stängt när du blir sjuk eller att lärarna strejkar när ditt barn skall få sin grundutbildning. Så mitt förslag är att avskaffa strejkrätten för alla offentligt anställda i stat, landsting, region, kommun som ju betals av oss skattebetalare för att de skall utföra samhällsnyttiga uppgifter. Det perspektivet tycks ha fallit bort.

Skattemyndigheterna jagar livet ur småföretagare

Varför skall tjänstemän på skattemyndigheten ha makt att jaga företagare som om de vore lovligt villebråd. Jag har träffat många småföretagre som kan bekräfta att de utsatts för övergrepp från tjänstemän på skattemyndigheten. Det verkar som om småföretagare betraktas som skattesmitare som det gäller att klämma åt. Låt mig ta några exempel som jag känner till. En företagare fick en skattegranskning och därefter en upptaxering (privat) för kostnader som man haft i rörelsen och som skattemyndigheten ansåg var fiffel. Det handlade om köp av kakel och diverse byggmaterial till ett duschrum för de anställda (skattemyndigheten ansåg att detta används privat trots att företagarens lokal ligger 20 km från bostaden). Resekostnader till utlandet för att besöka möjliga samarbetspartner klassificerades som semesterresor (trots att de var på 2 dagar och att all tid ägnats åt möten) anledningen var att de enligt skattemyndigheten utförts under lovtid (vintersportlov enligt skattemyndigheten) ett begrepp som var okänt för den drabbade. En annan bekant fick inte dra av en kundförlust för att man inte gjort tillräckligt för att driva in pengarna (enligt myndigheten) att det fanns affärsmässiga hänsyn bakom kunde man inte förstå. Det ökade självklart skattebetalningen men gjorde att insitamentet (att tjäna lite pengar på sitt företag) försvann och företagaren avvecklade och gick tillbaka till att jobba som brevbärare. Dessutom sa hans barn att företagare var defenitivt inget att satsa på. Rättsotryggheten är för stor och det har jag hört från många säga att veta att en nyck på skattemyndigheten lätt krossar företaget är en stor orsak till att man inte fortsätter. Rättsotryggheten är för stor och dessutom är det många som inte klarar av att anklagas för fusk som skattemyndigheten gör utan insikt att en falsk anklagelse är värre än en sann. Hedeliga människor som vill göra rätt för sig tappar tron på rättssystemeet och det är allvarligt. Hur det blivit som det är är obegripligt men det går nog tillbaka till jantelagen.

Strukturfonder i Skåne

Efter att ha varit på en så kallad nätverksträff på Malmö stad så har jag fått en viss insikt i det som heter strukturfonderna. Det är en EU finansierad verksamhet som har massor med pengar för utveckling av skånes små och medelstora företag. Det lät inledningsvis spännande, här fanns nu möjligheter till lite utvecklingskapital och det behövs verkligen. Men vad jag tog fel. Upplägget är precis det motsatta. Det är pengar till myndighetsorganinsationer som skall kunna expanderq ännu mer men med utveckling av företag som motiv.
För att få tillgång till strukturfondspengar behöver man nämligen ha "medfinansiering" Vid första anblicken är det naturligt, men nu är det så att det duger inte med våra egna pengar utan den enda medfinansiering som räknas är offentlig medfinansiering. I klartext innebär det att regionen eller kommuner kan få pengar till sina egna projekt och verksamheter för utveckling av företag. Hur är detta tänkt. Vi som är företagare borde väl vara de viktigaste men så är det inte. Privata företag kan bara komma i fråga om man har beslut om medfinansiering från stat, region eller kommun! Men det är ju samtidigt så att kommunerna inte får stödja enskilda företag (enligt kommunallagen) så det är omöjligt att få en samfinansiering. Resultatet blir att alla strukturfondspengar hamnar i fickorna på regionens handläggare och deras polare. Inte roligt att se och samtidigt ökar ilskan bland oss företagare att vi används som motiv för att byråkrater skall få mer resurser till sina olika lekar, möten, resor och givetvis löner till handläggare.